1

Sagan om Storjägarn´ och den lilla sparven

Det var en gång en katt som kallades Storjägarn´ för sina stora bedrifter i sin ungdom. Storjägarn tänkte mycket tillbaka på den tiden när dom stora bytena fälldes med listiga metoder, snabbhet och med ett  "klipp". Ingen annan katt lyckades komma upp i Storjägarn´s bedrifter.
Nu förtiden kan Storjägarn´ kosta på sig att tvätta pälsen så ofta hon vill. Även att se när unga katter försöker fånga  sina byten. Hon vet att ryktet fortfarande ligger som ett lätt dimma över hennes gamla jaktmarker.

Storjägarn´ åker gärna på semester till jaktmarkerna nu på gamla dar, där hittar hon överallt. Kan varje grässtrå, vet hur man kliver rätt genom häcken, så ingen hör henne. Om hennes kusin är på besök samtidigt kan dom tillsammans minnas deras ungdom och gå nått varv rund jaktmarken. 
Storjägarn´s matte bor i en stad numera och där trivs Storjägarn´. Pensionärslivet är så trevligt. Det serveras två näringsrika måltider varje dag. Minst en gång i veckan blir hon pälspysslad. Det kan inte vara bättre.

Så en morgon när Storjägarn´ drack vatten från en rinnande kran i badrummet, hördes ett bekant ljud från vardagsrummet. Matte hade som vanligt  ställt upp balkongdörren lite grann när hon skulle äta frukost. Det var ett ljud om väckte minnes från förr. * schvisch* *schvisch* lät det flera gånger om. Storjägarn´ spetade fram öronen extra och tittade runt höret.  Ahaaa, tänkte Storjägarn´, när hon såg var ljudet kom från. Klart jag känner igen ljudet av en liten sparv som är på villovägar.

Mycket riktigt, där på fönsterbrädan i vardagsrummet satt en liten gråsparv.

image354
Automatiskt åkte Storjägarn´s kropp ner i jakt position. Tätt efter golvet smög hon, sakta genom hallen mot nästa hörn. Oj,oj,oj vilken liten gobit. Nu gäller det bara att följa sina rutiner vid sånna här enkla uppdrag. Sakta mot sparven, bakom fotöljen * he he* . En sista titt innan den slutliga attacken. Öronen först, sakta....jodå, den har inte bytt plats än. Det här blir perfekt. Fram med huvudet lite grann. Nu ser jag den. Den hoppar lite....vad gör den? Den börjar hoppa ännu mer! Den brer ut vingarna, ok, tänker Storjägarn´. Sparven är faktiskt ganska stor för att vara liten. Nu börjar den flyga ochså, den har ju jättestora vingar.  Den har sett mej !!!! Gräshoppor ochså, svär Storjägarn´.
Men jag ska ta den, bestämmer sig Storjgägarn. Går två steg mot sparven, när den plötsligt gör en u-sväng och flyger tätt över Storjägarn.
Jag måste ta skydd, tänker Storjägarn. Närmast är sovrummet. I ett skutt har Storjägarn´ landat i sovrummet och hoppar upp bakom rullgardinen.
image356
Men va´konstigt, tänker Storjägarn´ hjärtat slår i takt med regndropparna utanför fönstret. En sparv som kommer mot mej. MOT MEJ! Det har aldrig hänt förrut. Dagens sparvar är inte som dom var på min tid. Så här brukar dom inte göra.

Hör matte säga:
-Så, ut genom fönstret med dej!

Nu måste jag lukta om det verkligen var en sparv. Dek kanske ändå var en större fågel....en örn.....kanske?!

image357
Det luktar som en sparv, det gör det...........MEN den var stor som en örn.

Jag lovar.