Mimmi 1993-2009
Så kom den tråkiga dagen.
I tisdags, på morgonen beställde jag tid hos veterinären. Min kära fina vän Mimmi hade på fem dagar nästan helt tynat bort. Hon ville inte äta, vad jag än ställde fram åt henne, så kunde hon inte få ner en matbit. Hon vände bara bort huvudet, gick sakta och lade sig på golvet i hallen i stället. Hennes njurar hade försämrats mycket under hösten och nu ville hennes kropp inte vara med längre.
Att fatta det oerhört tråkiga beslutet att ge henne en spruta, var så tungt. Tre gånger slog jag numret till veterinären innan jag gråtande kunde prata med receptionisten.
Vi fick 16 mycket fina år tillsammans. Jag kommer att sakna min snälla vackra Mimmi.
Bloggen tar paus tillsvidare.
skriven
Lider med dig! Man fäster sig så oerhört vid sina husdjur. Jag är åxå en kattmänniska och min Busan är 9 år nu. Har svårt att tänka mig när hon inte finns längre. Din katt fick många år tillsammans med en matte som jag tror var fantastisk fast jag inte känner dig. Sköt om dig!!! och kom tillbaka till bloggandet när du känner för det. Dina läsare finns kvar!